Vi har haft en tredagarskurs för Camilla Lundqvist här i Åkhult. Med hjälp av medhavd sitsmaskin kunde vi lösgöra våra bäcken innan vi satt upp. Jag kunde få mera tillgång till mitt vänstra sittben(!) och till på köpet har jag sluppit nacksmärtor de senaste två dagarna. Hästarna är lite fundersamma över min ”nya” sits, hihi. Vidare fick vi god mat, såg och diskuterade en film om biomekanik och en med skönridande Anja Beran.
Rasse och jag fick till en fantastisk galopp, som var samlad, taktmässig och rund-i båda varven!
Sammanfattningsvis en mycket trevlig och givande kurs med nya insikter, nya hästvänner och ett utmärkt komplement till Birgitta-kurserna. Det här måste vi göra om…

Omväxlande regn och sol passar mig bra. Höet står på rot ännu, men stallet är högtryckstvättat och klart. Det gäller att ha en ”plan B”.

Nytt här i Åkhult är att jag nu börjat rida Blixt. Han är så duktig. Han får mer och mer ordning på sin stora kropp. Trots att mycket är svårt för honom, så gör han alltid sitt bästa. Det är en glädje att umgås med denne store drummel. Tänk att varje dag bli bekräftad. Att just jag är den bästa människan i världen…Det förmedlar han till mig. Vi har lång väg att gå innan han blir en riktig stridshäst. Vi ska göra den resan tillsammans och jag har inte bråttom.

Sissi är såld. Hon har fått en valack-kompis som fullständigt avgudar henne, en box med sjöutsikt(!) och en ägare som uppskattar och förstår sig på känsliga prinsessor.Vi önskar lycka till.

Igår hade vi besök av vet Gunnar Nordlöf. Dags för vaccinering och översyn av tänder. Liv var ordentligt ”taggig” i munnen. Märkte framför allt att hon dreglade ovanligt mycket. Resultatet blev mycket bra. Även Blixt behövde raspas lite. Han har låst sin underkäke och inte riktigt velat slappna av. Resultatet blev även här mycket bra. Rasse och Avanti fick sig också en översyn. Här var det inte så mycket att fixa.

Nina ska köpa en nordis! Vi har varit runt och tittat på många olika individer. Alla har inte varit den ultimata ridmodellen, men nu har vi träffat Atlas och han blir Ninas nye följeslagare. Han är en isabellfärgad 2-årig hingst med mycket trevlig uppsyn. Vänlig, lugn, fördragsam, kvick och smidig, känslig och lyhörd, mentalt stabil. Han är grovbent med välmarkerade leder, hyfsat rättställd, bra överlinje. Traven är bogfri, taktmässig och med mycket gott hasarbete. Kort sagt…han är precis som en ridnordis ska vara. Lycka till Nina!

Igår hade vi årets sista kurs för Birgitta Järnåker här i Åkhult. Rasse gick två pass denna lördag. Första passet var han som vanligt lite bekväm av sig. Men efter att ha ”pumpat igång” honom med hjälp av många tempoväxlingar och övergångar så vaknade han till. Finliret kunde börja! Genom att sitta i bättre i förberedelserna till piruettvändning från diagonalsluta och att endast använda inner tramp och blick uppnådde vi en ny kvalitet.
Andra passet (direkt efter lunch) hade han vaknat till. Inom loppet av 10-15 min hade han bjudit på såväl passage och ur den terre-a-terre. Vilket halleluja-moment!
Som om detta inte var nog…vi påbörjade ansatser mot levad!!! Jag har aldrig ridit levad. Men jag bara visste att det var rätt. Vilken känsla! Sen hoppade jag av min underbare pålle. Allt detta inom 20 min. Hela jag var uppfylld av känslor. Idag sitter jag här och återupplever allt i minnet och bara ler…

Liv går från klarhet till klarhet. Blir allt starkare och stoltare. Hon vet hur bra hon är. När hon presterat det där lilla extra ( självklart flyttas ju positionerna fram hela tiden ) brukar hon le med hela ansiktet. Hon är så uttrycksfull min lilla prinsessa. Ibland glömmer jag att hon bara är fem år!

Blixt har ju ”börjat skolan”. Han har problem att hantera sin stora kropp. Han har fått akupunktur och KST av Camilla Lundquist vid två tillfällen. Detta har gjort underverk med länd och käkar.  Med Birgittas guidning kunde han nu visa riktigt bra öppna och sluta vid hand. Jag kunde föra honom på volten i jämviktsläge ut mot ytter tygel och få med ytter bakben. Han lossade fint från inner tygel och formgivningen blev sååå bra. Tänka sig…min store drummel till häst.

 

 

Jag har varit på tredagarskurs i akupressur för häst och människa. Med tanke på hur väl mina hästar har mått efter att de blivit behandlade med akupunktur och kraniosacral terapi av Camilla Lundqvist, var jag bara tvungen att lära mig mera. Det var en häftig upplevelse måste jag säga. Tänk vad kineserna kunnat sen 970 fKr. Det jag lärt mig kan jag nu använda som underhållsbehandling och för att förebygga skavanker som kan leda till skador. Det är så härligt. Detta har gjort en massa med mig också…Alla känner väl igen känslan när man inte har hästen med sig. Den kanske inte bjuder framåt som den brukar, alternativt försöker springa ifrån, känns oliksidig, värjer sig på något sätt. Man sitter där och försöker använda hela sin repertoar med övningar, men får inte riktigt till det. Man blir bekymrad att något är fel och de negativa tankarna far iväg med en. Nu kan jag sitta där, notera, analysera var i kroppen det inte stämmer OCH i vems kropp och göra något åt det. Rasse är en glad häst, Sissi är lugn och fokuserad, Liv är liksidig och som gelé i min hand, Blixt har börjat hittat sin högra höft. Tack Camilla för att du delger dina kunskaper.

Sissi går från klarhet till klarhet. Hon är lugn och fokuserad och utvecklas nästan varje ridpass. Hennes skolskritt blir allt stadigare och ibland får vi till ett par piaffsteg av riktigt god kvalitet. Idag provade vi skolskritt på volt inkl omformning och varvbyte. Hon t o m klarade piruettvändning i skolskritt – min fina starka pålla.
I förra veckan provade vi diagonalsluta i galopp (!) några steg, mest för att just pröva. Ok, sa Sissi. Efter två språng sa hon, oj vad svårt. Du kan två steg till sa jag. Ok sa Sissi. Fatta vilken underbar prinsessa!
Diagonalsluta i galopp är alldeles för tidigt. Jag ville som sagt bara pröva. Det är så viktigt att först lägga en stabil grund. Den dag man måste backa (händer troligen alla) vill man kunna backa till just en stabil grund och inte till ett kaos. Samtidigt är det viktigt att leka lite och prova om vingarna bär. Det kan vara en delikat avvägning.
”Den som aldrig gör några misstag får förmodligen inget annat gjort heller” citat: okänd

 

 

Skritt genom bortre hörnet. Öppna längs långsidan några meter. Lätta ur och hästen följer sin riktning in på volten. Samling några steg. Rid upp på medellinjen. Rakrikta några steg. Omforma, byte av volt. Se till att hästen är jämn i båda betthalvorna. Mycket nyttig och rolig övning för både Sissi och Liv.

Till Rasse spände vi bågen ytterligare. Trav. Piaff genom hörnet, öppna längs halva långsidan, kvarts piaffpiruett. Galoppfattning in på volten, samling med kvartspiruett (2 steg) Rakriktning upp på medlelinjen. Bryt av till trav, omformning och varvbyte. Jisses vad vi tände till båda två!

Idag 21 november hade vi en sån där fantastisk session då allt bara stämde. Nu har vi lagt till ytterligare en svårighet! Vi fortsätter rakriktade i galopp på medellinjen och gör ett galoppombyte i språnget innan varvbyte. Nu har vi definitivt fått något att bita i…båda två.

 

Sommaren har övergått i höst. Hästarna är installade och är ganska nöjda med det och jag också faktiskt. Även om det blir mycket merarbete med mockning, utfodring, in-och utsläpp så uppväger den djupare kontakten jag får med varje individ detta ( nåja, nästan alltid) Klart jag har mina dagar när jag ifrågasätter min livsstil och framför allt antalet hästar! Men vem av dem vill jag ska flytta ifrån oss? Alla lär de mig något nytt om hästar och om mig själv(!)
Rasse utvecklas vidare. Han har ju sina problem med sin kropp, men gör alltid sitt bästa-min tappre kämpe.
Sissi har inte mått så bra, var spänd, ljudöverkänslig och hade svårt att finna arbetsro. Hjälp av kotknackare hade inte längre någon varaktighet. Camilla Lundqvist hjälpte min fina pålla med KST och akupunktur. Efter 2 behandlingar var hon en helt annan häst. Min fina prinsessa frustar, är glad och tycker åter att det är roligt när jag kommer. Just nu kallas hon Dame Ferrari.
Liv är så otroligt ambitiös. Hon har en härlig taktmässighet och ett stort register. Dessutom är hon ju så söt. Ingen kan se så mallig ut som Liv när hon tycker hon gjort något riktigt bra. Tidigt i höstas tappade hon liksom gnistan. Bjöd inte framåt. Efter knappt 3 veckors vila undrade hon avundsjukt varför hon inte fick vara med. Nu är hon åter glad och förväntansfull inför varje ridpass.
Min lille Sudd har blivit stor pojke. Blixt är i nuläget ca 160 cm -och han är inte färdig ännu. Han har dålig koll på sin stora kropp, men är fortsatt gudasnäll. Han har nu fått prova på lite arbete vid hand, för bättre kroppskontroll. Han vill göra rätt. När han inte förstår så ställer han sig och funderar. Sen försöker han igen. Han är så vilsam.
Lova denna egensinniga lilla fröken har ännu inte ”börjat skolan”. Hon är Blixts motsats -hon ifrågasätter i princip allt och kräver ett godtagbart svar. Hon frestar mitt tålamod till det yttersta emellanåt, för att sen nådigt ta under övervägande mitt sätt att förklara vad en liten hästfröken bör kunna och utföra. En utmaning av ett helt annat slag alltså, denna söta, känsliga men ack så viljestarka lilla dam. Hon är Ronnys favorit och han är hennes.
Avanti snart 21 år har som uppgift att hålla ordning på ”ungdomarna”. Han är klok, vänlig och lättskött. Han kissar t o m på potta. Avanti fostrar Blixt på ett föredömligt sätt, men skämmer bort Lova som får göra nästan precis vad som helst t o m äta av hans hö-bara hon frågar först.

Förra helgen var jag på Öland och träffade 6 härliga hästar och deras människor. Vi var alla förväntansfulla i detta vårt första möte. Med olika sorters erfarenhet- som nu skulle infogas i ett nytt sammanhang- påbörjade vi nu vår akademiska resa tillsammans. Att våga tro att en förändring är möjlig och att just vi kan påverka den, är den viktigaste insikten som jag ser den. Resan kommer att se lite olika ut, vara lite olika lång, men ändå leda målmedvetet framåt. Jag vill förmedla känslan av att vi alla kan uträtta stordåd tillsammans med våra hästar.  Jag tror att vi alla fick nya kunskaper om oss själva och den inneboende potential vi alla besitter om vi bara vågar lyssna till oss själva och våra hästar och tro på det vi hör

Igår höll Birgitta en ny kurs för oss i Åkhult. Som vanligt fick vi nya pusselbitar att falla på plats. Liv går från klarhet till klarhet. Jag måste säga att den lilla hästen växer allt mera i respekt. Hennes blick är stadig och trygg. Hon vet att hon kan och hon vet att jag vet… Hon har nu börjat prata med mig och hon har mycket hon tycker att jag behöver förstå. Vördnad är nog det rätta ordet.
Sissi hade ingen bra dag. Det började åska under vårt ridpass och som ”den lilla prinsessan på ärten”  hon är med sitt känsliga nervsystem, så var den dagen förstörd.
Rasse mådde väl när jag bjöd upp till dans. Vi hittade diagonaliteten i den samlade galoppen och kunde lägga in piruetter lite här och där med en helt annan kvalitet än tidigare. Tänk att det kan vara så svårt att göra det så enkelt. Birgitta är en outsinlig källa av kunskap.

Idag hade FNH premieringsträning hos oss. Anna Berglund höll en föreläsning om hästens fysiologi och vad hon tittar på som hästmassör blivande premieringsdomare. Lärorikt. Ordförande Wiktoria Lindqvist var givetvis här. Det hon inte vet om hästens färger och nordsvenskens stammar är inte värt att veta. Malin Gustavsson höll i dagens träning. Hon berättade pedagogiskt vikten av att ha en väl förberedd häst, för att den på ett förtjänstfullt sätt ska kunna visa upp sig på sommarens premiering. Malin brukar även hålla i våra körkurser och är även inom detta område en skicklig instruktör.Denna samlade kompetens som generöst delar med sig av sina kunskaper sitter alltså på vår stallbacke.